Kraftfulla åtgärder krävs för att rädda Östersjön
Skyddszoner kring odlingsmark i nitratkänsliga områden, strängare regler för spridning av stallgödsel och reningsutrustning på passagerarfärjor. Det är några av de åtgärder Naturvårdsverket föreslår i ett första steg för att komma tillrätta med miljöproblemen i Östersjön, Öresund och Kattegatt.
Idag överlämnar Naturvårdsverket den första delrapporten om en nationell plan för hur Sverige kan nå målen i Baltic Sea Action Plan (BSAP). Slutrapporten ska vara klar i juli 2009. Alla länder runt Östersjön ska ta fram nationella åtgärdsplaner kopplade till Baltic Sea Action Plan till år 2010. Naturvårdsverkets rapport utgör underlag till Sveriges åtgärdsplan.
– Naturvårdsverket pekar nu ut färdriktningen och vilka åtgärder Sverige kan genomföra. Vi tar ett övergripande miljöansvar och tittar på alla berörda sektorer när vi föreslår insatser, säger Lars-Erik Liljelund, generaldirektör Naturvårdsverket.
Förslagen har tagits fram i samråd med Jordbruksverket och andra berörda myndigheter. Naturvårdsverket och Jordbruksverket gör skilda bedömningar när det gäller effekterna i förhållande till kostnaderna av vissa åtgärder, till exempel skyddszoner och regler för stallgödsel.
Den största utmaningen är att minska utsläppen av kväve och fosfor. Utsläppen kommer framför allt från kommunala reningsverk, skogsindustrin och jordbruket. Sverige har en lång kust och mycket jordbruk i södra delen av landet. Jordbruket står idag för cirka 50 procent av de svenska utsläppen av kväve och fosfor till egentliga Östersjön och Kattegatt, trots att flera åtgärder genomförts. Sjöfarten släpper också ut en allt större mängd kväve i luften.
Fler typer av insatser krävs
Sverige ska enligt HELCOM:s (Helsingforskommissionen) preliminära beräkning minska utsläppen av kväve med drygt 21.000 ton och av fosfor med 290 ton. De åtgärder Naturvårdsverket nu föreslår till regeringen innebär en minskning med cirka 7000 ton kväve och cirka 61 ton fosfor.
– Åtgärderna vi föreslår räcker alltså inte. De är ett första steg. Sverige måste göra mer för att minska övergödningen. Det behövs också nya metoder och ytterligare åtgärder för att Sverige ska nå målen i den gemensamma aktionsplan för Östersjön som medlemsländernas miljöministrar kommit överens om i HELCOM, säger Ulla-Britta Fallenius, projektledare för Baltic Sea Action Plan på Naturvårdsverket.
– Vi måste bland annat skaffa oss bättre kunskap om spridningen av giftiga ämnen i Östersjön, idag har vi dålig kunskap om hur mycket vi släpper ut och vilka effekter ämnena har på havet, fortsätter Ulla-Britta Fallenius.
– Naturvårdsverket pekar nu ut färdriktningen och vilka åtgärder Sverige kan genomföra. Vi tar ett övergripande miljöansvar och tittar på alla berörda sektorer när vi föreslår insatser, säger Lars-Erik Liljelund, generaldirektör Naturvårdsverket.
Förslagen har tagits fram i samråd med Jordbruksverket och andra berörda myndigheter. Naturvårdsverket och Jordbruksverket gör skilda bedömningar när det gäller effekterna i förhållande till kostnaderna av vissa åtgärder, till exempel skyddszoner och regler för stallgödsel.
Den största utmaningen är att minska utsläppen av kväve och fosfor. Utsläppen kommer framför allt från kommunala reningsverk, skogsindustrin och jordbruket. Sverige har en lång kust och mycket jordbruk i södra delen av landet. Jordbruket står idag för cirka 50 procent av de svenska utsläppen av kväve och fosfor till egentliga Östersjön och Kattegatt, trots att flera åtgärder genomförts. Sjöfarten släpper också ut en allt större mängd kväve i luften.
Fler typer av insatser krävs
Sverige ska enligt HELCOM:s (Helsingforskommissionen) preliminära beräkning minska utsläppen av kväve med drygt 21.000 ton och av fosfor med 290 ton. De åtgärder Naturvårdsverket nu föreslår till regeringen innebär en minskning med cirka 7000 ton kväve och cirka 61 ton fosfor.
– Åtgärderna vi föreslår räcker alltså inte. De är ett första steg. Sverige måste göra mer för att minska övergödningen. Det behövs också nya metoder och ytterligare åtgärder för att Sverige ska nå målen i den gemensamma aktionsplan för Östersjön som medlemsländernas miljöministrar kommit överens om i HELCOM, säger Ulla-Britta Fallenius, projektledare för Baltic Sea Action Plan på Naturvårdsverket.
– Vi måste bland annat skaffa oss bättre kunskap om spridningen av giftiga ämnen i Östersjön, idag har vi dålig kunskap om hur mycket vi släpper ut och vilka effekter ämnena har på havet, fortsätter Ulla-Britta Fallenius.
Skriv ut
Tipsa en vän
Länka
Sök & Arkiv
