Det odlas för lite ekologiskt
Det statliga målet om 20 procent certifierad ekologisk jordbruksmark år 2010 ser inte ut att uppnås. Det framgår av en rapport som Statistiska centralbyrån tagit fram på uppdrag av Jordbruksverket.
År 2006 var den certifierade ekologiska jordbruksmarken endast cirka 7 procent. Möjligheten till en snabb ökning begränsas av att areal som inte odlats ekologiskt tidigare måste ligga i karens under två år innan den kan certifieras. Miljöstödsarealer för ekologisk odling behöver inte ligga i karens, men de finns ofta på marginella marker. Det innebär att det statliga målet troligen inte kommer att uppnås.
Störst andel areal med miljöstöd för ekologisk odling fanns i Jämtlands och Västernorrlands län. I Skåne län var andelen ekostödsareal minst under 2006. Om man istället rangordnar efter andelen certifierad ekologisk åkermark så kommer Västmanlands län först, följt av Uppsala och Södermanlands län. De spannmålsgrödor som uppvisar högst andel certifierad ekologisk areal var brödsädesgrödorna vårvete och råg.
Flertalet av spannmålsgrödorna har vid ekologisk odling med miljöstöd gett hektarskördar på omkring 50-60 procent av motsvarande konventionella skördenivåer. För rågvete och blandsäd är skillnaden mellan odlingsmetoderna något mindre.
För ärter och åkerbönor är skillnaden i avkastning mellan ekologisk och konventionell odling något mindre än vad den är för de övriga grödorna.
– En förklaring kan vara att dessa grödor liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve. Slåttervall visar också ofta god skörd vid ekologisk odling, säger Gerda Ländell, SCB.
Oljeväxterna har ofta en långsam utveckling direkt efter sådd vilket innebär att ogräset lätt tar överhanden. De är också känsliga för flera olika skadegörare, särskilt rapsbaggar. I skördestatistiken visar det sig i form av stora skillnader i avkastning mellan ekologisk och konventionell odling. Avkastningen har varit drygt 50 procent av den konventionella.
Störst andel areal med miljöstöd för ekologisk odling fanns i Jämtlands och Västernorrlands län. I Skåne län var andelen ekostödsareal minst under 2006. Om man istället rangordnar efter andelen certifierad ekologisk åkermark så kommer Västmanlands län först, följt av Uppsala och Södermanlands län. De spannmålsgrödor som uppvisar högst andel certifierad ekologisk areal var brödsädesgrödorna vårvete och råg.
Flertalet av spannmålsgrödorna har vid ekologisk odling med miljöstöd gett hektarskördar på omkring 50-60 procent av motsvarande konventionella skördenivåer. För rågvete och blandsäd är skillnaden mellan odlingsmetoderna något mindre.
För ärter och åkerbönor är skillnaden i avkastning mellan ekologisk och konventionell odling något mindre än vad den är för de övriga grödorna.
– En förklaring kan vara att dessa grödor liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve. Slåttervall visar också ofta god skörd vid ekologisk odling, säger Gerda Ländell, SCB.
Oljeväxterna har ofta en långsam utveckling direkt efter sådd vilket innebär att ogräset lätt tar överhanden. De är också känsliga för flera olika skadegörare, särskilt rapsbaggar. I skördestatistiken visar det sig i form av stora skillnader i avkastning mellan ekologisk och konventionell odling. Avkastningen har varit drygt 50 procent av den konventionella.
Skriv ut
Tipsa en vän
Länka
Sök & Arkiv
